Lars Gewe Tingström, född 24 mars 1934 i Visby, Gotlands län, död 16 april 1993, även känd som Bombmannen, dömdes 1984 till livstids fängelse för flera uppmärksammade sprängningar i Stockholmstrakten. Tingström (och kritiker) hävdade livet ut att han var oskyldig och utsatt för en konspiration av myndigheter och polis.
Brevbombsmålet[]
1979 döms Tingström till fem års fängelse av Nacka tingsrätt för att 1977 skickat en brevbomb till Bo Hussner. Bo Hussner var vid den tiden VD för det konkursade spelmaskinsbolaget Prox Kalkylator AB i vilket Tingström investerat 70 000 kr, pengar som gått förlorade. Tingström dömdes förutom för brevbomben även för bland annat brytande av telehemlighet, sedan det visat sig att han avlyssnat sin sambos telefon och spelat in hennes samtal. Målsägarsidan företrädes av chefsåklagaren i Nacka, Sigurd Dencker. Domen överklagas till hovrätten, som sänkte straffet till fyra år varav Tingström avtjänade halva straffet på Kumlaanstalten innan han frigavs. Under fängelsetiden blev Tingström även bekant med Christer Pettersson som senare åtalades för Palmemordet.
Stora bombmålet[]
Under 1982 och 1983 inträffar en serie spektakulära sprängningar riktade mot myndigheter och myndighetspersoner:
- Sprängningen av åklagare Sigurd Denckers villa i Nacka den 16 juli 1982, då en person omkom.
- Sprängattentatet mot Skatteskrapan i Stockholm den 22 januari 1983, då en person omkom.
- Sprängattentatet mot Kronofogdemyndigheten i Nacka den 8 augusti 1983.
De tre bomberna uppvisade en likvärdig konstruktion. Bland annat fann man delar av urverk, rörelsedetektor från ett billarm och stora mängder dyckert. Tingströms namn återkom i de tre utredningarna och han sätts under spaning och avlyssning. Polisen intresserade sig för hans nära kontakter med en Hannu Hyttinen, vars bil iakttagits i samband med sprängningen av Kronofogdemyndigheten. Hyttinen hade även häktats för dådet men släppts då bevisning saknades. Den 22 december omkom Hyttinen i en explosion i sin lägenhet. Huruvida detta är en olyckshändelse i bombframställning eller ett självmord är oklart. Dagen efter greps Tingström.
Den 8 mars 1984 dömdes Tingström till livstids fängelse för de tre sprängdåden. Åklagare i målet var överåklagare Torsten Jonsson. Domen överklagades till Svea hovrätt där Tingström krävde att få byta ut sin advokat Thomas Martinson, som han ansåg ingå i konspirationen. Den nya försvararen Arne Liljeros hamnade dock snart i onåd och istället tog advokat Pelle Svensson över fallet. Den 20 december 1985 fastställde hovrätten livstidsstraffet. Tingström fälldes för två av sprängningarna. Tingström friades på åtalspunkterna kring sprängattentatet mot Skatteskrapan då han vid den tidpunkten befann sig i Syrien, och det inte gick att utesluta att Hyttinen utfört dådet på egen hand.
Jävsförhållande och resning i brevbombsmålet[]
Den 9 oktober 1986 offentliggjordes i TV-programmet 20:00 delar av de illegala telefonavlysningarna från 1979 som Tingström riktat mot sin sambo. Där framgick att Sigurd Dencker, samtidigt som brevbombsmålet pågått, haft ett förhållande med Tingströms sambo (som också var åklagarens huvudvittne under rättegången). Det visade sig även att riksåklagare Magnus Sjöberg känt till affären, men hemligstämplat den istället för att bevilja Tingström resning. Avslöjandet ledde till att riksåklagaren beviljade Denckers begäran att få nya arbetsuppgifter. Vidare tillkom en lagändring, där det blev tillräckligt med tjänsteförsummelse från en åklagares sida för att en dömd person skulle beviljas resning. Den 1 februari 1988 beviljades Tingström omprövning i hovrätten i brevbombsmålet. Målet togs upp först 1990 varvid Tingström friades av en enig hovrätt.
Försök till resning i det stora bombmålet[]
Då domen i det stora bombmålet byggde på indicier i brevbombsmålet försökte Tingström få till en resning i Högsta domstolen. Resningsansökan avslogs dock av Högsta Domstolen.
Död[]
Tingström avled i fängelse efter en tids cancersjukdom år 1993. Den 17 mars 1997, fyra år efter hans död, publicerade hans advokat Pelle Svensson ett testamente som skrivits av Tingström, där han påstod att ha beslutat sig för att ta hämnd efter sin första dom. "Blodet skall flyta på Stockholms gator," sa också Tingström under rättegången. Enligt testamentet skulle även uppgiften ha överförts till hans bäste vän, Christer Pettersson. Svensson la även fram en tes till Palme-utredarna om att Pettersson mördat Palme som Tingströms hämnd, eftersom han ansågs vara skyldig "till den rättsröta" som Tingström förvillat sig in i.
Externa länkar[]
Kategori:Födda 1934 Kategori:Avlidna 1993 Kategori:Svenska brottslingar Kategori:Män
no:Lars Tingström